• Leva för evigt (med hjälp av nanorobotar som åker runt i kroppen och reparerar celler och annat som går sönder)
• Simulera ett mänskligt medvetande i en dator (vilket skulle göra det möjligt att “ladda ner” sig själv och starta upp en kopia i en dator.

Oavsett om man köper att det är möjligt att göra ovanstående eller inte finns det mycket intressant att läsa i boken.

Den intuitivt linjära kontra den historiskt exponentiella vyn

Kurzweil menar att människor i allmänhet inuitivt ser på skeenden som linjära. På kort sikt ser även exponentiell utveckling ut att vara linjär och eftersom människors minne sviker med tiden och vi är dåliga på att prognosticera framtiden har vi svårt att ta in när något faktiskt följer en exponentiell utveckling. Tittar man historiskt är det dock väldigt mycket utveckling som sker exponentiellt. Ekonomins tillväxt är ett bra exempel. De som hunnit komma upp i medelåldern betraktar sällan sjuttiotalet som en knaper tidsperiod, men faktum är att vi idag har dubbelt så hög inkomst per capita jämfört med då. Antalet människor på jorden är ett annat bra exempel.

Källa: SCB och Ekonomifakta

Källa: UNEP

Andra exempel är förbrukningen av olja, kol, järnmalm och så vidare. Poängen är att när man tittar på dessa kurvor så häpnar man. Det går fort på vägen upp.

Om dessa kurvor befinner sig på “problemsidan” så tänkte jag att vi kan titta på några kurvor som är på “lösningssidan”.

Källa: Greenecon

Kostnaden för solcellspaneler sjunker som en sten och närmar sig nivån då den är jämförbar med kostnaden för att producera en kWh med vatten- eller kärnkraft.

Källa: Windy Future

Att prisnedgången på vindkraftprojekt tagit stopp under 2000-talet beror till stor del på kapacitetsproblem i branschen. Man hinner helt enkelt inte producera tillräckligt många turbiner och då går priserna upp på de turbiner som produceras. Jag tror dock att den faktiska kostnaden för att producera en kWh med vindkraft kommer att fortsätta nedåt. Större vindkraftparker, större turbiner, bättre driftsäkerhet.

Om man applicerar det exponentiella tänkandet på exempelvis fusionskraftsforskning är det fullt möjligt att vi inte är långt borta från fungerande fusionskraft, trots att det länge verkat som att vi bara gör små framsteg. När kurvan väl sticker iväg uppåt går det fort…

Jag är själv ingen teknikutopist. Jag tror inte att vi kan lösa världens resursproblem med teknikens hjälp. Jag tror dock att ibland är det lätt att stirra sig blind på problemen och inte på lösningarna.

SvD Motor (ett förtäckt annonsblad med några sidor redaktionellt material som ursäkt) intervjuar varje lördag en kändis om deras bil. Denna vecka har turen kommit till Martin Timell:

Biltokige tv-personligheten Martin Timell byter bil åtminstone vartannat år. I fjol slog han två flugor i en smäll och köpte en Audi A6 och en Audi A3 – efter att ha prutat ned priset förstås.

[…]

– Vadå tåget? Om jag ska till ­exempel till Åre kan jag inte ta ­tåget för då vet jag ju aldrig om jag kommer fram.

[…]

Normalt kör han närmare 3 000 mil per år. För att kompensera sitt dåliga klimat­samvete drar han hellre ned temperaturen i hemmet än tar ­tåget när han ska ut på jobb. [sic!]

[…]

Innan han slog till på två Audi ägde han en Lexus, men trots att det var en miljöbil drog den mer än vad hans nuvarande Audi A6 drar. Martin Timell säger sig vara väldigt miljömedveten (min kursivering), men trots det var en gasbil inget alternativ.

Jag säger: Gasen i botten, Martin!

Jag ska läsa på lite bättre, men jag tycker det verkar som att de som är inblandade i denna rörelse bortser från de enorma skalfördelar vi har i dagens samhälle med den långt drivna specialisering som vuxit fram under den industriella revolutionen. Att gå tillbaka till ett mer decentraliserad samhälle skulle leda till en radikalt lägre materiell levnadsstandard som jag tror få är beredda att acceptera, om det inte är enda alternativet för att överleva. Det räcker med att läsa exempelvis Godnatt, Jord av Ivar Lo-Johansson för att få en bild av hur det var att leva i Sverige på den tiden merparten av befolkningen brukade jorden och det låter inte som ett lockande liv.

Det stora lyftet i levnadsstandard under 1900-talet kommer från att idag arbetar mindre än två procent av Sveriges befolkning i jordbruket. I början av 1900-talet var den siffran ungefär femtio procent. Förvisso skulle ett decentraliserat jordbruk idag kunna vara mer mekaniserat än för hundra år sedan, men fler händer i jordbruket betyder färre händer i andra näringar vilket direkt slår mot vad vi skulle ha råd med i form av storlek på bostäder, bilar och annat.

Jag tror inte att det här är den utveckling vi kommer att se framöver. Jag tror att det industriella jordbruket kommer fortsätta att utvecklas med exempelvis ekologiska metoder kring återföring av näringsämnen och elektrifiering av jordbruksmaskinerna för att minska den fossila energiåtgången i takt med att oljan blir dyrare.

Det är möjligt att jag missförstått transitionrörelsens mål, återkommer med mer när jag läst in mig lite bättre.

Boken gör också ett bra jobb att definera ett antal viktiga begrepp som är centrala för ekoekonomi, till exempel:

• Källor (sources) och sänkor (sinks) och deras begränsningar att producera och ackumulera resurs- och avfallsflöden som är nödvändiga för att civilisationen ska fungera. Gäller till exempel olja eller timmer som resurskälla och Östersjön som sänka för kväve från avlopp och jordbruk.
• Överutnyttjande (overshoot) där nyttjandet av resurser stiger över naturens kapacitet och orsakar antingen kollaps eller en mer kontrollerad nedgång till en oscillation kring takutnyttjandet av en resurs. Exempelvis torskfisket på nordamerikanska östkusten som pågick ändå tills det inte fanns någon torsk kvar.
• Signalfördröjning (signal delay) där signalen för att en resurs överutnyttjas fördröjs på grund av naturens kapacitet att temporärt producera över den hållbara nivån. Exempelvis det nuvarande överutnyttjandet av Ogallalaakvifären  som används för att bevattna 1/4 av amerikansk jordbruksmark och år för år töms på mer vatten än vad som rinner till.

Boken är skriven på ett lättillgängligt språk och innehåller inga matematiska formler eller liknande. Om du har en naggande känsla av oro att vårt nuvarande tillväxtparadigm kanske inte kan pågå alltför länge rekommenderar jag dig varmt att läsa boken. Om du tror att allt är okej och vi kan köra på som vanligt rekommenderar jag dig också varmt att läsa boken. Det här är helt enkelt obligatorisk läsning för alla som bryr sig om vår gemensamma framtid här på planeten.

Om jag hittar tid för det återkommer jag med några fler inlägg om centrala delar av boken.

Bilåkandet identifierades som ett av de allvarligaste miljöhoten. Det är en åsikt som blir alltmer populär. Därmed kommer även fler och fler politiska förslag som syftar till att inskränka bilismen. Även resande i allmänhet ska försvåras. Men någon som faktiskt har modet att hålla emot och vill nyansera debatten är miljöminister Andreas Carlgren.

I Uppdrag granskning gjorde han klart att resande i grunden är någonting gott. Problemet är inte att människor tar bilen. Det är bilparken som är omodern. Men eftersom tekniken utvecklas går det bra att fortsätta bygga vägar som underlättar framkomsten, trots att till exempel Vägverket vill halvera trafiken.

[…]

Men inte bara Carlgren drar en lans för resandet. Tankesmedjan Timbro lanserar i dagarna pamfletten Far och flyg! Hur resor förändrar världen, skriven av Maria Rankka, Anders Ydstedt och Fredrik Johansson.

Det är ett principiellt försvar för fri rörlighet. Mobiliteten, skriver författarna, är en omistlig del av det öppna samhället, den civiliserade kulturen. Och att röra på sig är en inte helt obetydlig del av vad det innebär att vara människa.

Det är ganska vanligt att se denna typ av argumentation och jag hade tänkt skriva ett långt inlägg för att reda ut varför det inte fungerar att ha detta synsätt om vi menar allvar med pratet om hållbar utveckling. Som tur är har Ljungberg skrivit ett inlägg som på pricken stämmer överens med vad jag själv tycker så jag länkar till det istället!

Jag förstår mig inte heller på Andreas Carlgren. Menar han verkligen allvar med det han säger eller är hans position i regeringen så svag att han inte tillåts ha en högre svansföring i miljöfrågorna? Finns det några borgerliga politiker som har en vettig syn på miljöpolitik?

Jag har inte sett avsnittet av Uppdrag Granskning som debatten handlar om. Jag tror inte det är bra för blodtrycket att göra det, vi får se…

Aleklett’s energy mix

Kjell Aleklett skriver intressant om olja och energi. Aleklett är ju på väg att bli någon av en världskändis i oljetoppskretsar.

Andas lugnt

Har inte riktigt listat ut om detta är en klimatskeptiker, eller bara någon som tycker att frågan om klimatförändringen inte är värd den uppmärksamhet och energi som läggs på den. Enligt egen utsago anställd på något universitet i Sverige men skriver under pseudonym vilket jag tycker är lite fegt. “Jag är privat till min läggning och därför redovisar jag inte mitt moderuniversitet, mina meriter och publikationer här. Märks det inte att jag är en bona fide vetenskapsman får det vara.”

Att leva lagom

En vanlig familj som försöker ställa om livet i en mer miljövänlig riktning. Mycket av det Eva skriver om är sånt som även vår familj håller på med.

Cykelidag

Ivan skriver om allt mellan himmel och jord miljörelaterat, personligt och engagerande och med särskilt fokus på cykelrelaterade inlägg.

Ecoprofile

Gammal klassiker, alltid intressant läsning och uppdateras ständigt.

Effektbloggen

Effekt Magasin har en blogg. Klimatrelaterad mestadels.

Ekotänk

Johan skriver om sina tankar kring ekologisk produktion och ekologisk mat. Men mycket annat.

energiskt blandat

En av få bloggar jag hittade på svenska som mestadels skriver om energirelaterade saker. Det gillar jag!

Fourfact

Företaget FourFact som drivs av Hans Nilsson sysslar med energieffektivisering och har en blogg som mestadels handlar om energirelaterade frågor.

Karins miljöblogg

En personlig blogg skriven av Karin som handlar om olika miljörelaterade frågor.

Köpstopp, miljötänk och andra nya vanor

En köpstoppare! Som snart är klar med sitt år!

Kirschbeeren

En annan personlig blogg skriven av Katarina som också handlar om miljö i allmänhet.

Klimatgalen

Evelinas personliga blogg.

Klotet

Klotet i SR som är en blandning mellan blogg och radioprogram.

Koldioxidexperiment

Som Lotta själv beskriver det “ännu en miljöblogg”…

Livet efter oljan

Daniel skriver sveriges bästa (som jag känner till) och nästan enda blogg som uteslutande handlar om oljetoppen. Långa, informerande och välskrivna inlägg.

Ljungbergs blogg

Christer Ljungbergs blogg som varit med nu ett tag (sen 2005). Ständigt läsvärd, fokus på transporter.

Lucas tankar Lunkens blogg

Lucas och Lunken verkar nästan ha lagt ner bloggandet. Tråkigt för de skriver alltid intressant och tankeväckande.

Åsa Romson

Åsa sitter i Stockholms kommunfullmäktige för Miljöpartiet.

Miljöinnovation

Erik hjälper företag att söka medel från EU för miljöprojekt och bloggar om olika innovationer inom miljöområdet.

Ställ om

Ställ om i SVT har också en hemsida.

TEM-funderingar

Personal vid TEM bloggar om olika saker.

Uppsalainitiativet

Detta är den bästa “debunking” sidan om klimatet på svenska. Om du läser en artikel i svensk dagspress så ska du spana in denna sida för att se vad de skriver om den.

Vegofamiljen

Perfekt sida för den som vill äta mer vegetarisk mat, många recepttips och annat matrelaterat!

Westerstrand

Doktorand som är en del av Uppsalainitiativet. Mycket kommentarer till aktuella artiklar i pressen om klimatförändringen, bl.a.

Uppdatering

För en aktuell lista av alla svenska miljöbloggar är Sven Cahlings miljöbloggaktuellt den bästa källan.

Ekomodernismen
Den ekomodernistiska tanken är den naturliga förlängningen av modernismens framstegstanke. För ekomodernister är alla miljöproblem möjliga att lösa antingen med hjälp av tekniska framsteg, eller genom marknadsmekanismer. Ekomodernisten ser tillväxt i ekonomin inte bara som en nödvändighet för att ha “råd” att lösa miljöproblemen utan en möjlighet till ny tillväxt, de “gröna jobben”.

Jag hade aldrig hört uttrycket ekomodernism innan jag läste boken och det sammanfattar verkligen den tankeströmning som exempelvis en majoritet av alla politiker ansluter sig till.

Naturen är underordnad den ekonomiska utvecklingen
Det är svårt att hitta någon som inte säger sig vara en miljövän. Likväl är det så att när det ska prioriteras mellan naturen (en levande skog med biologisk mångfald) och ekonomi (jobb till folket) väljer de flesta att prioritera ekonomin. Väldigt få har vad naturen kan bära som utgångspunkt när de resonerar kring vilka ekonomiska aktiviteter som ska företas.

Vetenskapens instrumentella syn på naturen
Jag är själv väldigt naturvetenskapligt intresserad, ateist och har i allmänhet en stor tilltro till vad människan kan åstadkomma genom vetenskaplig forskning. Den moderna vetenskapen uppstod under upplysningen och utgjorde grunden till empirisk forskning och alla framsteg som den än idag leder till. På ett mer filosofiskt plan har dock vetenskapen en instrumentell syn på naturen som något som går att förstå och styra för att gagna människan maximalt. Frågan är dock om vi överskattar vår förmåga att kontrollera för alla okända faktorer när vi gör olika ingrepp i naturens funktionssätt?

Vem bejakar egentligen tillväxtsamhället?
Att den nuvarande ekonomiska världsordningen är marknadskapitalism som kräver ständig tillväxt för att fungera är knappast ett kontroversiellt påstående. Frågan är dock hur många som aktivt funderat på och kommit fram till att detta är den världsordning de vill bejaka? Hur många ser det bara som den “naturliga” ordningen? Jag tror att i grunden är det viktigaste för de flesta människor att de har ekonomisk trygghet att sörja för sin familj, bejaka sina intressen och leva ett roligt och bekvämt liv. Jag känner inte speciellt många som aktivt propagerar för tillväxtsamhället för att de vill ha större konsumtionsutrymme. Varför har vi hamnat här?

Det finns en konflikt mellan hållbar utveckling och vår nuvarande livsstil
Om man lyssnar på ekomodernisterna är det inte vår livsstil som leder till miljöproblem. Visst har vi vissa miljöproblem idag, men med tillräcklig tillväxt i “de gröna näringarna” kommer vi ha råd att satsa oss ur alla miljökriser. I verkligheten är det så att det finns en hård konflikt mellan hållbar utveckling och vår nuvarande livsstil. En hållbar utveckling kräver en radikal sänkning av konsumtionsnivån i den rika världen. Detta kräver, eh, att vi konsumerar mindre [sic!]! Denna målkonflikt är inte ens uppe till offentlig diskussion (den förfäktas bara på miljöbloggar i Internets utkanter), ekomodernismen härskar!

På rätt väg

Du orsakar mindre utsläpp än den genomsnittliga världsmedborgaren. På sikt måste du sänka nivån ännu mer.

Tips på hur du kan minska dina utsläpp

Ditt resultat:
3.3 ton växthusgaser / år

0.5 ton växthusgaser / år

2 ton växthusgaser / år

0.8 ton växthusgaser / år

Det är otroligt att mina 10-15 flygtimmar står för en så stor del av mina utsläpp. Jag kan fortsätta och äta ännu mer vegetariskt, men det absolut enklaste för att få ner mina utsläpp är att dra ner på flygandet. Tyvärr är det så att en stor del av flyget handlar om “familjemil”, dvs resor hem till mina föräldrar och min syster i Norrbotten. Tydlig intressekonflikt…

DNs test är väldigt inriktat på “bilen, biffen och bostaden” och tar inte alls upp övriga konsumtionsmönster som såklart också påverkar dina utsläpp. Jag tror att min verkliga nivå ligger högre än 3,3 ton / år. Likväl ger det en fingervisning om var jag ligger på skalan.

Gör testet själv och se hur du ligger till!

Uppdatering

Jag hittade Klimatkontot som verkar bygga på samma grundmaterial som DNs kalkylator (IVL) men är betydligt utförligare. Där fick jag följande resultat:

Mina CO₂e utsläpp

Bostad
5 av 5
1.7 ton CO₂e

Resor
7 av 7
2.3 ton CO₂e

Mat
5 av 5
1.3 ton CO₂e

Övrigt
2 av 2
0.0 ton CO₂e

Jag släpper totalt ut 5.2 ton CO₂e.

Tror att detta värde tyvärr är mer realistiskt än det DNs kalkylator kommer fram till.

Vi vet att ett flertal ekosystem redan idag är hotade till sin överlevnad på grund av människans överutnyttjande. Många fiskbestånd är nästan utplånade, regnskog skövlas och i takt med att de mänskliga ekonomiska aktiviteterna ökar lämnas allt mindre utrymme för övriga arter på jorden, arter som vi är beroende av för vår överlevnad.

Frågan är hur full världen har hunnit bli och hur mycket vi kan fortsätta att öka de ekonomiska aktiviteterna innan det börjar leda till synbara konsekvenser för flertalet?

I den neoklassiska teorin illustreras ekonomins funktionssätt ofta med ett diagram där ekonomin är ett slutet system där varor och tjänster byts mot pengar i ett cirkulärt flöde.

Problemet är att det ser ut som att detta kan pågå i all oändliget. I verkligheten genererar dock ekonomiska aktiviteter avfall, vilket inte alls finns med i diagrammet. Det finns “inputs”, “outputs” (varor och tjänster) men inget “waste”. Det faktum att ekonomiska aktiviteter faktiskt genererar avfall som påverkar miljön brukar kallas externa effekter. För att ta hand om dessa externa effekter försöker neoklassiska ekonomer att internalisera dem. Ett exempel på internalisering är utsläppsrätter där en marknad skapas för att prissätta utsläpp till miljön. Men hur vore det om den ekonomiska modellen redan från början inkluderade alla miljörelaterade externaliteter? Det är precis detta Georgescu-Roegen försöker göra när han kombinerar ekonomi och termodynamik.

Hans entropitimglas kan beskrivas så här:

För det första, timglaset är ett slutet system. Ingen sand kan komma in i eller lämna timglaset.

För det andra, ingen sand förstörs i timglaset, mängden är konstant. Detta är en analogi av termodynamikens första lag, summan av materia/energi är konstant.

För det tredje, sand flödar konstant från den övre delen av timglaset till den nedre. Sand i den nedre delen av timglaset har använt upp sin potential att falla och därmed göra arbete. Sand i den övre delen av timglaset har fortfarande potential att göra arbete.

I takt med att sand flödar från den övre till den nedre delen av timglaset ökar entropin (oordningen) i systemet. Detta är termodynamikens andra lag, entropin ökar över tid i ett slutet system.

“Solar stock” är den energi vi tar emot från solen. Denna energidepå kan betraktas som nästan oändlig, men har ett fast begränsat flöde.

“Terrestrial Stock” är energidepåer som lagrats på jorden genom åren (olja, kol och gas för att nämna några). Dessa energidepåer är ändliga, men har stort flöde (temoporärt).

Samhällen innan den industriella revolutionen levde av solens energidepå. Moderna industrisamhällen är beroende av att använda sig av energidepåerna på jorden för att kunna uppnå den mycket högre nivån av ekonomisk aktivitet.

Långsiktigt är det förstås omöjligt att ett samhälle är beroende av en begränsad resurs. Frågan är hur länge vi kan leva av de energidepåer som skapats på jorden under dess 4,54 miljarder år långa existens? Vilket ansvar har vi för kommande generationers energiförsörjning?