Jonas hållbara blogg

Sociologen Roland Paulsen har skrivit en bok om Arbetssamhället. I boken beskriver han den rådande arbetsideologin ur ett historiskt perspektiv. Från att ha präglats av en stark avsky för arbete, som hos Platon och Aristoteles, har den västerländska civilisationen lärt sig betrakta arbete som något gott i sig.

Det många uppmärksammat är hur vi som konsumenter upprätthåller arbetssamhället genom att konsumera sådant som det tidigare inte funnits något behov av. Men även i arbetslivet märker vi av det minskade arbetsbehovet. Utöver dess inkomstbringande funktion kan det ofta vara svårt att se vad ens arbete tjänar till. Med tjänsteproduktionens tillväxt antar arbetet en abstraktare, tommare och mer substanslös skepnad, konstaterar han.

Boken har utkommit i dagarna på Gleerups förlag. Det var även en intervju med honom i DN. Hela frågan om arbetstidsförkortning och vad våra jobb i allmänhet bidrar med är mycket intressant. Helt klart finns det arbeten som knappast kan sägas bidra med något positivt.

Anki länkade nyligen till ett inslag med Ivan Liljegren från cykelidag. Det mest talande med det inslaget tycker jag var programledarnas miner efter inslaget. Förslag på hur man ska tyda dem mottages tacksamt!

Jag ska försöka läsa boken så snart som möjligt och återkommer med en recension.

Den tredje boken pÃ¥ semestern blev Växla ner! – 77 sätt att leva bättre pÃ¥ mindre av Karin Lilja. I boken berättar Karin pÃ¥ ett personligt sätt och med exempel ur sitt eget liv hur man kan växla ner inom olika omrÃ¥den som boende, mat, nöjen och motion. Det är mer en reflektions- och tankebok snarare än en gör-sÃ¥-här bok, även om det finns en mängd konkreta tips om hur du kan växla ner ditt liv.

Av någon anledning blev jag inte jätteengagerad av boken. Jag har läst ganska många böcker på samma tema och tyckte inte att den här tillförde något direkt nytt. Det tematiska upplägget funkar bra, men tipsen känns mest som sådant jag läst förut. Till stor del tror jag det beror på att de flesta som växlar ner sina liv gör liknande resor och kommer fram till ungefär samma saker. Om jag läst den här boken som en av mina första böcker om nedväxling hade jag förmodligen haft ett annat omdöme.

Det är en ganska tunn bok som går snabbt att läsa och den lämpar sig bra för blädderläsning eller läsa ett kapitel i taget. Om du inte har läst några böcker om nedväxling tidigare kan du säkert få bra inspiration från den. Min fru var mer positiv i sitt omdöme och tyckte boken var bra.

Personligen rekommenderar jag Rik på riktigt och Lev enklare som första böcker att läsa om du är intresserad av nedväxling och vill läsa på svenska.

Anki har tidigare recenserat boken och hon var mer positiv i sitt omdöme.

Jag har skrivit om köttkonsumtion tidigare. Min fru stack boken Monsterbiff till middag? i näven pÃ¥ mig och det fick bli min andra bok i hängmattan. Jag har tidigare bland annat läst The Omnivore’s dilemma av Michael Pollan. Monsterbiff till middag? har lite samma upplägg, vi fÃ¥r följa olika slaktdjur frÃ¥n deras födelse till slakten. Skillnaden är att denna bok utspelar sig i Sverige och beskriver svenska förhÃ¥llanden.

Att förhållandena för slaktdjur i andra länder för det mesta är rätt vedervärdiga var jag väl medveten om och jag kan väl inte direkt påstå att jag hade speciellt högt ställda förväntningar på den svenska djurhållningen heller. Man måste vara mer än lovligt naiv om man tror på grönbetet i reklamen. I vilket fall som helst berättar Torbjörn och Ylva Esping en deprimerande historia fylld av fuskande bönder och en näring som inte direkt har djurens välbefinnande i högsätet. Boken är till stor del skriven i jagform av Torbjörn som under 20 års tid varit journalist på tidningen ATL Lantbrukets affärstidning.

I boken får vi följa några vanliga slaktdjur: kycklingen, kalkonen, grisen och kossan. Fram träder en bild av en bransch som ensidigt fokuserat på produktivitet och vinst under lång tid. Kött är idag 30 procent billigare än 1990 och vår konsumtion har ökat från 50 kg per person 1950 till 83 kg per person idag. Förlorare är djuren som tvingas leva ett i allmänhet miserabelt liv inomhus för att slutligen gå till slakt under inte allt för trevliga omständigheter.

På sätt och vis är det vi konsumenter som gjort att vi hamnat här. Vi har inte efterfrågat kött från djur som är uppfödda under bättre förhållanden och det är få som är beredda att betala en premie för den typen av produkt. Det är inte för att bli rika som branschen drivit utvecklingen åt det här hållet. Lönsamheten är dålig. Antalet djur som går till slakt minskar, framförallt inom gris- och nötproduktionen har svenska bönder svårt att konkurrera med importkött som sannolikt framställts under ännu värre former. Svenska konsumenter blundar och sväljer den danska fläskfilén.

Kött används ofta som lockvara i annonser från livsmedelsbutiker. (Det är ganska absurt när man tänker på det, en helsida med styckade kroppsdelar och lockande prislappar.) Varför är det kött, billigt kött, som ska driva besökare till butiken? Varför kan det inte vara fräscha grönsaker? Handlarna säljer kött till inköpspris men paprika kostar 59,90 kr/kg mitt i skördesäsongen. Det kan inte vara möjligt att mata spannmål genom ett djur och sälja det till en lägre kostnad än en grönsak. Det är något annat som pågår i bakgrunden.

Om vi som konsumenter går tillbaka till en köttkonsumtion kring 35-50 kg/år och samtidigt börjar kräva kött från djur som faktiskt levt ett bra liv och dessutom får sluta det på ett värdigt sätt skulle vi få äta vegetariskt vissa måltider, men den totala kostnaden för maten skulle inte öka.

Att äta strikt vegetariskt är förstås det säkraste sättet att veta att man inte bidrar till djurplågeri, men de flesta är inte villiga att bli vegetarianer. Jag tror och hoppas att ganska många är beredda att minska sin köttkonsumtion för att få ett renare samvete. Tyvärr är jag övertygad om att det också finns många som skiter fullständigt i hur djuren de stoppar i sig har det under sin levnad, bara de får billigt kött. Att de sedan inte behandlar sina katter, hunder och andra husdjur på samma sätt får man inte nämna för då blir det något svart i blicken. Grisarna får finna sig i att de hade otur i livets lotteri och därför ska födas upp till slakt och inte till att bli högt aktade familjemedlemmar. Intelligens eller förmåga att känna smärta har inget med saken att göra.

Jag menar att alla ska läsa Monsterbiff till middag? och sedan reflektera, gärna tillsammans med familjen, över vad man ska tycker är okej. Antingen kommer man fram till att en del förändringar i kosthållningen är på sin plats, eller så tycker man att dagens ordning är acceptabel.

Det är semestertider och det betyder för min del gott om tid för att läsa. En tur till biblioteket gav utdelning och jag tänker göra lite korta recensioner här på bloggen av de böcker jag läser. Kanske inspirerar det någon annan att resa sig ur hängmattan och bege sig till det lokala biblioteket?

Den första boken jag läst är Mat & klimat av Johanna Björklund, Per Holmgren och Susanne Johansson. På drygt 200 sidor berättar författarna matens historia och hur vi hamnat där vi är idag med ett mekaniserat, energikrävande jordbruk. Vi får veta vilket matavtryck vår moderna föda gör på jorden och på vilka olika sätt den påverkar ekosystem, djur och människor. Boken avslutas med en skiss av hur en framtida mer miljöanpsasad matproduktion skulle kunna tänkas se ut och hur vi bör förändra våra matvanor i en mer hållbar riktning. Bland annat finns en ny variant av matpyramiden med som tar hänsyn till matens klimatpåverkan.

Det som tilltalar mig med boken är att den sammanfattar mycket av det man läst på olika ställen till en helhet. Den tydliggör vilken fantastisk utveckling jordbruket haft under nittonhundratalet, men även vilka konsekvenser detta fått för miljön och vilka problem det kommer att orsaka i framtiden. Som ett exempel kan nämnas att vi har gått från 100-1000 hektar för att föda en människa (jägare/samlare) till 0,4 hektar idag! Det är helt otroligt när man låter det sjunka in. 75 procent av dessa 0,4 hektar används för att odla foder till djur.

Om du inte tidigare läst så mycket om maten och klimatet, eller är ute efter att få en samlad bild av läget rekommenderar jag starkt Mat & klimat.

I dagarna kommer Stellan Tengroth ut med sin bok Tillväxt till döds. Det här är en viktig bok. Den eviga tillväxtens omöjlighet behöver belysas och debatteras. Tengroths bidrag till debatten är av ett resonerande och reflekterande slag. Med passande exempel belyser han tillväxtfrågan från olika vinklar. Läsaren lämnas att själv ta ställning och förhålla sig till budskapet som både andas optimism och pessimism.

Om du någon gång funderat över varför all tillväxt i naturen förr eller senare tar stopp, men vår ekonomiska tillväxt enligt modellerna antas kunna pågå för evigt, då är detta en bok för dig.

Du kan köpa boken av Stellan, Adlibris eller Bokus. Den 16 april är det releaseparty. Tiden för anmälan gick ut den 9 april, men om du frågar snällt kanske det går bra att komma.

Erich Fromm var en tysk psykoanalytiker och samhällskritiker som levde 1900-1980. Han skrev en lång rad kulturkritiska böcker där han analyserade det samtida industrisamhället. En av hans sist blev Att ha eller att vara som publicerades 1978.

I boken driver Fromm tesen att havandet blivit industrisamhällets signum. Om man inte har (äger) något så är man inte heller något.

Genom att analysera språkbruk, lärande, läsande, tro och mycket annat argumenterar han för hur västerlandet blivit allt mer fjättrat vid ägandets bojor. På alla områden är vi besatta av att ha istället för att fokusera på att vara.

Boken publicerades för trettio år sedan men känns i allra högsta grad aktuell även idag. I en tid då våra livsprojekt till stor del går ut på att förverkliga oss själva genom tingen (huset, bilen, båten, teven, kläderna,  osv) presenterar Fromm ett lockande alternativ.

Det är ett tag sedan jag läste ut boken men jag har kommit på mig själv att gå och fundera på den vid ett flertal tillfällen. Att ha och att vara är två skilda livsformer. Att ha innebär ägande och leder till konkurrens, avundsjuka och aggression. Att vara kräver oberoende, frihet, mänsklig mognad och kritiskt förnuft.

Bokens budskap stämmer väl överens med grundpelarna inom frivillig enkelhet även om det begreppet inte hade vunnit allmän spridning vid tiden för utgivningen. Som en reflektionsbok över vad vi fokuserar på här i livet är Att ha eller att vara väl värd att äga.

Det här inlägget är även publicerat på Frivillig enkelhet.

Boken Den rastlösa välfärdsmänniskan publicerades första gången 1969. Den är författad av Staffan Burenstam Linder. Han var bland annat:

Ledamot för Moderaterna i riksdagen och handelsminister 1976-78 och 1979-81.

Ordförande för riksbanksfullmäktige 1991-94.

Professor vid Handelshögskolan i Stockholm från 1974 och dess rektor åren 1986 – 1995.

Boken som är akademisk i språket väver in tiden som en dimension i den ekonomiska analysen. Nationalekonomer antar normalt att konsumtion av en tjänst eller vara är omedelbar och tar inte hänsyn till att det tar tid att konsumera. Genom att ta hänsyn till tidens inverkan på konsumtionen kommer Burenstam Linder fram till ett antal hypoteser:

• När produktiviteten i en ekonomi ökar (det råder ekonomisk tillväxt) ökar avkastningen på arbetstid vilket leder till högre löner. Detta leder till att konsumtionen under den fria tiden ökar för att denna ska upplevas som lika värdefull som arbetstiden.
• Eftersom produktiviteten enklare går att höja inom industrin än i tjänstesektorn kommer varor att hela tiden bli relativt billigare än tjänster. Detta kommer göra att det råder ett ständigt underskott på exempelvis välfärdstjänster. Burenstam Linder kallar fenomenet "serviceförfall i en serviceekonomi".
• Att vi nyttjar saker enligt "slit-och-släng" kommer som en direkt följd av att det blir relativt dyrare att underhålla våra saker hela tiden jämfört med att köpa nytt.
• Med högre inkomst kommer ökad konsumtion. Detta för med sig att fler konsumtionsval måste fattas varje dag. Det blir då rationellt att inte lägga den tid som krävs på valen för att säkerställa att rätt (pris, kvalitet, osv) vara/tjänst konsumeras.

Alla dessa fenomen ser vi ännu tydligare idag än 1969. Vi har mer prylar hemma än någonsin. Det klagas ständigt på kvaliteten inom vård-skola-omsorg. Att reparera exempelvis en mp3-spelare är inte att tänka på, det kostar så mycket att det är bättre att köpa en ny. Större kapitalvaror är på på väg att gå samma öde till mötes. När vår kyl gick sönder var det exempelvis nästan lika dyrt att reparera den som att köpa en ny. Vi köper ofta saker utan att ordentligt undersöka vilka olika alternativ vi har att välja mellan, helt enkelt därför att det tar för mycket tid i anspråk.

De tre sista kapitlen i boken ägnar författaren åt att försöka utröna om det finns något konsumtionsmaximum, ge tillväxtivern en känga och ställa frågan vad som egentligen är meningen med de ekonomiska framstegen.

Nästa år firar boken 30-års jubileum. Fortfarande jobbar de flesta 40 timmar i veckan trots att tillväxten de senaste tre decennierna gjort att vi skulle kunna jobba 20 med samma ekonomiska standard som då. Fortfarande är vi fast i tillväxttankens fjättrande boja. Frågan om vad som egentligen är målet med den ekonomiska tillväxten är lika aktuell idag som då, men diskuteras sällan.

För mig innehöll boken ett antal "aha!" och "ja just det, så är det förstås". Den är lite svårtläst och det underlättar om man har läst lite mikroekonomisk teori, men för den som är intresserad av ekonomi och tid är den ett måste att läsa.

Boken kom nyligen i en nyutgåva på Ratio förlag, men den finns också på många bibliotek. Staffan Burenstam Linder dog i cancer år 2000.

Slow – Lev livet långsamt! av Carl Honoré beskriver den världsomspännande SLOW-rörelsen som vill få världen att sakta ner. Inspirationen till att skriva boken får Honoré när han i väntan på att gå på ett flygplan läser en artikel om "Påminutensagan". (Vilket får mig att tänka på den fantastiska 80 romaner för dig som har bråttom av Henrik Lange. Se exempel här och här.) För att hjälpa föräldrar med tidsödande småttingar har några författare gjort förkortningar av klassiska barnsagor. Efter att först tyckt att det låter som en strålande idé börjar han fundera och undrar stilla om han blivit skvatt galen.

Boken är indelad i följande kapitel:

1. Gör allting snabbare
2. Långsamt är vackert
3. Mat – Slow Food eller vänd ryggen mot snabbmaten
4. Städer – att blanda gammalt och nytt
5. Kropp och själ – en sund själ i en sund kropp
6. Läkekonst – doktorer och terapeuter
7. Sex – en älskare med långsamt handlag
8. Arbete – fördelarna med att arbeta mindre hårt
9. Fritid – vikten av att vila
10. Barn – Uppfostran utan hets

Efter att i det första kapitlet givit den gängse beskrivningen av det moderna samhällets stress och press med benägen statistisk uppbackning handlar resten av boken om fördelen med att sakta ner inom olika områden. Honoré berättar om bakgrunden till rörelsen. Han poängterar att SLOW-anhängare inte vill att allt ska göras långsamt, det handlar om att hitta tempo giusto - rätt tempo.

Genom att resa runt och träffa företrädare för de olika subrörelserna (slow food, slow cities, slow sex, osv) berättar Honoré en intressant historia. Han provar också själv på de olika fenomenen såsom tantriskt sex och reikihealing. Han äter en långsam måltid i en Citta Slow i Italien och så vidare.

Det är tydligt att författaren själv är en varm anhängare av SLOW. Honoré är allt igenom positiv till det mesta han provar på, även om han kommer med vissa pliktskyldiga invändningar här och där.

Om du inte kommit i kontakt med SLOW-rörelsen tidigare rekommenderar jag verkligen boken. För er som läst om den eller är engagerad inom enkelhetsrörelsen innehåller den kanske inte något nytt, men kan ändå vara värd att läsa selektivt. Även om många böcker inom ett ämne upprepar sig lär man sig alltid något nytt.

Titel: Rik på riktigt: En värdefull vardag är möjlig!

Författare: Fredrik Warberg, Jörgen Larsson

Förlag: Natur och kultur, 2005

ISBN 91-27-10859-7

“Vad är verkligen viktigt i livet? Vad vill vi egentligen när vi uppnätt grundläggande trygghet och nÃ¥gorlunda tillräcklig ekonomi? Och hur gör vi dÃ¥? Författarna vill inspirera dig att tänka pÃ¥ dig själv och din vardag, men detta är inte nÃ¥gon handbok i egoism – snarare en reflektionsbok med syfte att stimulera medvetna val som leder till hög livskvalitet för dig och samtidigt ger utrymme för andras möjligheter till detsamma.”

Boken manar till reflektion kring hur vi lever i vardagen. Centrala begrepp är förnöjdsamhet, upplevd tidsbrist och frivillig enkelhet. Kopplingen görs mellan dagens konsumtionsmönster, den tidsbrist som mÃ¥nga upplever för att leva upp till detta mönster (lönearbete för att kunna köpa sig alla saker) och en alternativ väg att gÃ¥: frivillig enkelhet. Boken ska ses som en reflektionsbok, den har en del konkreta tips vad gäller exempelvis frivillig enkelhet, men om det är sÃ¥dant man är intresserad av sÃ¥ tror jag att exempelvis “The circle of simplicity” är bättre läsning.