Jonas hållbara blogg

Daly talar i boken om begreppen “tom värld” och “full värld”. I den tomma världen är det kapital som skapats av människor som är den begränsande faktorn. Det är alltsÃ¥ vi själva som begränsar den ekonomiskt utvecklingen. I den fulla världen är det inte längre det mänskliga kapitalet som är den begränsande faktorn. I denna värld är det istället naturkapitalet som begränsar den vidare ekonomiska utvecklingen. När vi inte längre lever av avkastningen pÃ¥ naturkapitalet utan istället förbrukar det direkt biter vi den hand som föder oss och underminerar vÃ¥r lÃ¥ngsiktiga överlevnadsförmÃ¥ga. För vad gör vi när det inte längre finns nÃ¥got naturkapital kvar?

Vi vet att ett flertal ekosystem redan idag är hotade till sin överlevnad på grund av människans överutnyttjande. Många fiskbestånd är nästan utplånade, regnskog skövlas och i takt med att de mänskliga ekonomiska aktiviteterna ökar lämnas allt mindre utrymme för övriga arter på jorden, arter som vi är beroende av för vår överlevnad.

Frågan är hur full världen har hunnit bli och hur mycket vi kan fortsätta att öka de ekonomiska aktiviteterna innan det börjar leda till synbara konsekvenser för flertalet?

DN har just nu en artikelserie om ekorrhjulet. Den pÃ¥minner mycket om den som SvD gjorde hösten 2006. Jag har inte skrivit om frivillig enkelhet pÃ¥ länge men det beror mycket pÃ¥ att det blivit en rätt integrerad del av hur jag lever. Jag hÃ¥ller fortfarande pÃ¥ och minskar ner pÃ¥ mitt materiella innehav. Jag tillämpar fortfarande principen en in – tvÃ¥ ut. Vid nÃ¥gon tidpunkt fÃ¥r jag nog gÃ¥ över till en in – en ut, men där är jag inte ännu.

Jag har passat på att uppdatera sidan om frivillig enkelhet här på bloggen om någon som läser artiklarna i DN söker sig hit.